Var finns teveprogrammen om hur analfabeter från Kurdistan och somaliska kvinnor i sin länge otillfredsställda studiehunger metodiskt och målmedvetet arbetar sig fram mot Karolinska institutet, Juridicum och Handelshögskolan?
Jag vet inte hur det är på KI och Juridicum, men på Handels tror jag tyvärr att jag aldrig har träffat någon sådan. Av de 300 som blev antagna mitt år kan jag på rak arm minnas en mörkhyad, en asiat, två latinamerikaner och en centraleuropé. Jag har säkert missat flera stycken, men det är inte poängen. Det jag vill få fram är att jag aldrig hört invandrarsvenska på skolan. Den underrepresenterade grupp som har invandrarutseende har ändå bott tillräckligt länge i Sverige för att kunna räkna svenska som sitt modersmål.
I ett projektarbete på Handels undersökte min grupp hur Polishögskolan lyckats med just detta mångfaldsarbete. Där var det nog ännu tydligare än på Handels. Statistiken var inte lysande men såg ändå på papperet inte alltför dålig ut, men verkligheten var en annan. Anledningen är att definitionen varken kräver att man är första generationens invandrare eller att man har flyttat särskilt långt. Det räcker alltså att mamma har invandrat från Finland för att PHS ska räkna dig som invandrare. Det är också precis så det går till i de flesta fall.
Det här är naturligtvis ett problem. Vad det beror på är svårt att säga. Det är lätt att kritisera skolorna men frågan är om problemet ligger där. Det är nog väldigt få som vill ha det så här, och tittar man till exempel hos PHS så handlar det inte om att invandrare som söker har svårare att komma in, utan om att de inte ens söker. PHS påpekade att invandrare faktiskt brukar klara sig bättre än infödda svenskar, men att det av någon anledning lätt bildas rykten om motsatsen.
Antagningen till Handels ska inte heller kunna diskriminera. Den sker genom VHS och alla tävlar alltså på samma villkor, med betyg och högskoleprov. Dessutom antas några procent på särskilda meriter. Traditionella anledningar brukar vara elitidrott eller företagsamhet, men andra skäl kan också fungera – mitt år antogs till exempel skådespelerskan Ebba Hultkvist. För den drivne invandraren som haft otur med skolan och inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få ett bra resultat på högskoleprovet borde det alltså på Handels finnas ytterligare möjligheter att lyckas, enligt artikelförfattarens syn.
Nyheten sedan ett år tillbaka är att det går att söka till Handelshögskolans magisterprogram med en utländsk kandidatexamen. All undervisning sker på engelska. Det har lett till att runt hälften av alla studerande är utlänningar. Dessa är otroligt drivna och många är också inställda på att lära sig svenska. Men då handlar det om folk som har sökt till Handels från sina hemländer och rest till Sverige med ett uppehållstillstånd för studier. De är alltså inte invandrare och skulle inte ens ha varit i Sverige om det inte vore för utbildningen. Första kullen är inte färdiga än; om de stannar efteråt blir de invandrare, men många kommer säkert återvända till sina hemländer.
Ledarskribenten försöker att friskriva sig från ansvar genom att efterfråga just teveprogram. Vad det är för fel på artikelserier kan jag inte förstå. Skulle det bara vara teve som är opinionsbildande? Jag inbillar mig att tidningsredaktionen kan beställa dessa reportage, så om redaktionen ställer sig bakom det som står i ledaren borde detta med lätthet kunna ordnas. Högskolorna ställer säker också upp – det ger dem ju bara extra publicitet.
Det finns flera ordspråk som passar in här, som "Själv är bäste dräng" eller "Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus." Men det kanske är så att det kan vara lättare sagt än gjort att beskriva situationen så att den skapar den bild författaren vill framhäva. Tyvärr leder en artikel som snabbt genomskådas bara till att motståndarsidans argument förtydligas. Det hela riskerar att spela SD i händerna.
DN: Sluta jamsa med (2010-10-17)
Hej! Hoppas allt väl? Vi diskuterade de nya antagningsreglerna i somras, bl.a. utländska betyg och en separat kvot för dem. Jag lovade att höra av mig i december och berätta hur det går med min kamp om en plats på läkarprogrammet. Jo, nu kan jag stolt meddela att jag kom in på KI i 1a urvalet. Måste nog påpeka att jag var tvungen att ta ut svenska slutbetyg på Komvux för att detta ska vara öht möjligt. Som det ser ut just nu så är det ganska kört att komma in i III-gruppen (utländska betyg). Hälsningar, Marina P.S. Tyckte att mitt svar passade bäst under den här artikeln :) Må gött!
SvaraRaderaHej Marina! Förlåt att jag inte svarat förrän nu.
SvaraRaderaWow, grattis! Jag är väldigt glad för din skull. Med tanke på hur du kämpat är jag säker på att du blir en bra läkare! Själv funderar jag ibland på ifall jag gjorde rätt som tackade nej till läkarprogrammet, men du får mig att inse att det finns folk som är bättre lämpade för det än jag. :)
Det är också värdefullt för mig att få veta hur den med utländska betyg kan förbättra sina chanser att bli antagen. Jag har nämligen vänner med liknande problem.
Tack för att du hörde av dig igen, det uppskattar jag verkligen, och lycka till med din utbildning!
Tackar! :)
SvaraRaderaDet är svårt att säga vilka som är lämpligast. På flera olika forum diskuteras flitigt huruvida Högskoleprovet eller betyg (eller alternativa urvalet (test+intervju)) levererar de lämpligaste kandidaterna. Jag personligen anser frågan omöjlig att besvara utifrån den vinkeln . Varken 2.0 eller 22,5 (eller den högsta poängen på det alternativa urvalet) är ett bevis på att man är mest lämpad...möjligtvis en av de lämpligaste för att klara av utbildningen vilket är inte samma sak som att vara en av de lämpligaste för yrket=en bra läkare.
Jag hoppas innerst att jag är lämplig för yrket och att jag blir en bra läkare och klarar av att behålla intresset och lämpligheten arbetslivet ut.
Vad gäller möjligheter för utländska betyg: det kommer nya antagningsregler för utländska betyg som kommer att gälla from antagningen till Hösten 2012. Jag har ingen aning vilka ändringar de kommer att föra med sig. Man kan höra med VHS.
Till våren VT2011 kom enstaka in med 490 i utländska betyg, dvs. det krävdes inte det högsta medelvärdet (500) om man kan tänka sig flytta till exempelvis Örebro.
För att förbättra sina chanser att bli antagen
1. Satsa på Högskoleprovet
Från hösten 2011 kommer nya Högskoleprovet som innehåller mindre ORD (vilket är mer fördelaktigt för den som inte har svenska som modersmål) men mer matte&problemlösning.
2. KI's och Umeås alternativa urval.
T.ex. på KI blir man kallad till intervjubaserad antagning nästa termin om man skriver 1.5 (1.4 om man har tur, en viss andel kallades in) på Högskoleprovet.
3. Om det inte funkar med Högskoleprovet kan man tenta av (skriva särskild prövning)/läsa gymnasiekurser på Komvux och skrapa ihop ett svenskt slutbetyg som man kan söka även till Danmark och Norge med (där krävs det lägre meritvärde men behörighetskraven kan vara annorlunda, vad jag vet bl.a. Ma E och Engelska C i Danmark t.ex.).
Jag upplevde mitt "gå om gymnasiet" som slöseri med tid och mina semesterdagar. Det kändes tidvis väldigt trögt och ostimulerande (jag skrev särskild prövning i minst hälften av alla kurser). Jag hade inte den turen att kunna "bara gå på Komvux" och koncentrera mig på slutbetygen utan jobbade heltid eller mer. Alltså, gå om gymnasiet är inget jag skulle rekommendera i första hand.
Har man något av de största språken som modersmål så har man den fördelen att kunna tenta av Moderna språk steg 1-5 + Modersmål A och B utan större förberedelser vilket är 700p och är nästan 1/3 av svenska gymnasiet.
Tackar! :)
SvaraRaderaDet är svårt att säga vilka som är lämpligast. På flera olika forum diskuteras flitigt huruvida Högskoleprovet eller betyg (eller alternativa urvalet (test+intervju)) levererar de lämpligaste kandidaterna. Jag personligen anser frågan omöjlig att besvara utifrån den vinkeln . Varken 2.0 eller 22,5 (eller den högsta poängen på det alternativa urvalet) är ett bevis på att man är mest lämpad...möjligtvis en av de lämpligaste för att klara av utbildningen vilket är inte samma sak som att vara en av de lämpligaste för yrket=en bra läkare.
Jag hoppas innerst att jag är lämplig för yrket och att jag blir en bra läkare och klarar av att behålla intresset och lämpligheten arbetslivet ut.
Vad gäller möjligheter för utländska betyg: det kommer nya antagningsregler för utländska betyg som kommer att gälla from antagningen till Hösten 2012. Jag har ingen aning vilka ändringar de kommer att föra med sig. Man kan höra med VHS.
Till våren VT2011 kom enstaka in med 490 i utländska betyg, dvs. det krävdes inte det högsta medelvärdet (500) om man kan tänka sig flytta till exempelvis Örebro.
För att förbättra sina chanser att bli antagen
SvaraRadera1. Satsa på Högskoleprovet
Från hösten 2011 kommer nya Högskoleprovet som innehåller mindre ORD (vilket är mer fördelaktigt för den som inte har svenska som modersmål) men mer matte&problemlösning.
2. KI's och Umeås alternativa urval.
T.ex. på KI blir man kallad till intervjubaserad antagning nästa termin om man skriver 1.5 (1.4 om man har tur, en viss andel kallades in) på Högskoleprovet.
3. Om det inte funkar med Högskoleprovet kan man tenta av (skriva särskild prövning)/läsa gymnasiekurser på Komvux och skrapa ihop ett svenskt slutbetyg som man kan söka även till Danmark och Norge med (där krävs det lägre meritvärde men behörighetskraven kan vara annorlunda, vad jag vet bl.a. Ma E och Engelska C i Danmark t.ex.).
Jag upplevde mitt "gå om gymnasiet" som slöseri med tid och mina semesterdagar. Det kändes tidvis väldigt trögt och ostimulerande (jag skrev särskild prövning i minst hälften av alla kurser). Jag hade inte den turen att kunna "bara gå på Komvux" och koncentrera mig på slutbetygen utan jobbade heltid eller mer. Alltså, gå om gymnasiet är inget jag skulle rekommendera i första hand.
Har man något av de största språken som modersmål så har man den fördelen att kunna tenta av Moderna språk steg 1-5 + Modersmål A och B utan större förberedelser vilket är 700p och är nästan 1/3 av svenska gymnasiet.
Ojdå, det blev samma sak 2 gånger. Första gången stod det "too large" så jag fick dela mitt inlägg. Men det verkar som att det skickades ändå (det långa).
SvaraRadera