Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om min syn på hur man skaffar fler organdonatorer, nämligen genom att göra frågan mer synlig och kanske till och med obligatorisk att besvara. Detta var i samband med att vänsterpartisten Torbjörn Tännsjö inför valet 2010 skrev i DN ("Dags att ändra lagen om organtransplantationer", 2010-08-09) under professors titel, men utan att nämna sin partitillhörighet. Samma dygn ställde dock hela det rödgröna samarbetet upp bakom honom i en annan debattartikel i DN (En rödgrön regering är beredd att tillsätta en ny transplantationsutredning, 2010-08-09).
Nu är det dags igen. Stellan Welin kritiserar Alliansen (och specifikt Göran Hägglund) i donationsfrågan (SvD, Socialministern måste tänka om, 2010-10-21). Det han glömde att nämna var att han inför valet stod på 16:e plats på Socialdemokraternas lista till kommunfullmäktige i Sotenäs, samt 42:a plats på landstingslistan för Bohusläns/Västra Götalands västra.
Jag tar inte ställning i frågan som sådan – jag är helt enkelt inte insatt i den typen av praktisk filosofi. Visserligen kan jag gissa att det måste uppstå en del problematik när en läkare måste säga till sörjande föräldrar, till exempel: "Jag beklagar att behöva meddela att er son är hjärndöd, men vi tänker ändå hålla honom kvar i respiratorn eftersom vi hoppas få chansen att skörda honom på organ så småningom." Men om alla är okej med detta, så må det väl vara hänt. Däremot tycker jag, enligt ovan nämnda blogginlägg, att man borde satsa resurserna på att få fler att ta ställning samt att anmäla detta till någon (helst donationsregistret). Om vi sedan ser att det inte räcker till, så kanske det är dags för andra lösningar.
Men oavsett vad, så är det problematiskt när de rödgröna gör frågan om liv eller död till ett slagträ i den politiska debatten. Kan vi inte få se några obundna professorer uttala sig i debattartiklar? Och inte minst, varför försöker man att dölja att det hela är en partsinlaga?
SvD: Vård av döende löser organbrist (2010-10-18)
SvD: Minister säger nej till översyn (2010-10-20)
SvD: Socialministern måste tänka om (2010-10-21)
DN: "Dags att ändra lagen om organtransplantationer" (2010-08-09)
DN: En rödgrön regering är beredd att tillsätta en ny transplantationsutredning( 2010-08-09)
lördag 23 oktober 2010
söndag 17 oktober 2010
"Somalier på Handels" eller "Att kasta sten i DN-hus"
En osignerad ledare i dag hos DN (Sluta jamsa med) kritiserar medias oförmåga att leverera positiva berättelser om invandring. Skribenten frågar retoriskt:
Jag vet inte hur det är på KI och Juridicum, men på Handels tror jag tyvärr att jag aldrig har träffat någon sådan. Av de 300 som blev antagna mitt år kan jag på rak arm minnas en mörkhyad, en asiat, två latinamerikaner och en centraleuropé. Jag har säkert missat flera stycken, men det är inte poängen. Det jag vill få fram är att jag aldrig hört invandrarsvenska på skolan. Den underrepresenterade grupp som har invandrarutseende har ändå bott tillräckligt länge i Sverige för att kunna räkna svenska som sitt modersmål.
I ett projektarbete på Handels undersökte min grupp hur Polishögskolan lyckats med just detta mångfaldsarbete. Där var det nog ännu tydligare än på Handels. Statistiken var inte lysande men såg ändå på papperet inte alltför dålig ut, men verkligheten var en annan. Anledningen är att definitionen varken kräver att man är första generationens invandrare eller att man har flyttat särskilt långt. Det räcker alltså att mamma har invandrat från Finland för att PHS ska räkna dig som invandrare. Det är också precis så det går till i de flesta fall.
Det här är naturligtvis ett problem. Vad det beror på är svårt att säga. Det är lätt att kritisera skolorna men frågan är om problemet ligger där. Det är nog väldigt få som vill ha det så här, och tittar man till exempel hos PHS så handlar det inte om att invandrare som söker har svårare att komma in, utan om att de inte ens söker. PHS påpekade att invandrare faktiskt brukar klara sig bättre än infödda svenskar, men att det av någon anledning lätt bildas rykten om motsatsen.
Antagningen till Handels ska inte heller kunna diskriminera. Den sker genom VHS och alla tävlar alltså på samma villkor, med betyg och högskoleprov. Dessutom antas några procent på särskilda meriter. Traditionella anledningar brukar vara elitidrott eller företagsamhet, men andra skäl kan också fungera – mitt år antogs till exempel skådespelerskan Ebba Hultkvist. För den drivne invandraren som haft otur med skolan och inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få ett bra resultat på högskoleprovet borde det alltså på Handels finnas ytterligare möjligheter att lyckas, enligt artikelförfattarens syn.
Nyheten sedan ett år tillbaka är att det går att söka till Handelshögskolans magisterprogram med en utländsk kandidatexamen. All undervisning sker på engelska. Det har lett till att runt hälften av alla studerande är utlänningar. Dessa är otroligt drivna och många är också inställda på att lära sig svenska. Men då handlar det om folk som har sökt till Handels från sina hemländer och rest till Sverige med ett uppehållstillstånd för studier. De är alltså inte invandrare och skulle inte ens ha varit i Sverige om det inte vore för utbildningen. Första kullen är inte färdiga än; om de stannar efteråt blir de invandrare, men många kommer säkert återvända till sina hemländer.
Ledarskribenten försöker att friskriva sig från ansvar genom att efterfråga just teveprogram. Vad det är för fel på artikelserier kan jag inte förstå. Skulle det bara vara teve som är opinionsbildande? Jag inbillar mig att tidningsredaktionen kan beställa dessa reportage, så om redaktionen ställer sig bakom det som står i ledaren borde detta med lätthet kunna ordnas. Högskolorna ställer säker också upp – det ger dem ju bara extra publicitet.
Det finns flera ordspråk som passar in här, som "Själv är bäste dräng" eller "Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus." Men det kanske är så att det kan vara lättare sagt än gjort att beskriva situationen så att den skapar den bild författaren vill framhäva. Tyvärr leder en artikel som snabbt genomskådas bara till att motståndarsidans argument förtydligas. Det hela riskerar att spela SD i händerna.
DN: Sluta jamsa med (2010-10-17)
Var finns teveprogrammen om hur analfabeter från Kurdistan och somaliska kvinnor i sin länge otillfredsställda studiehunger metodiskt och målmedvetet arbetar sig fram mot Karolinska institutet, Juridicum och Handelshögskolan?
Jag vet inte hur det är på KI och Juridicum, men på Handels tror jag tyvärr att jag aldrig har träffat någon sådan. Av de 300 som blev antagna mitt år kan jag på rak arm minnas en mörkhyad, en asiat, två latinamerikaner och en centraleuropé. Jag har säkert missat flera stycken, men det är inte poängen. Det jag vill få fram är att jag aldrig hört invandrarsvenska på skolan. Den underrepresenterade grupp som har invandrarutseende har ändå bott tillräckligt länge i Sverige för att kunna räkna svenska som sitt modersmål.
I ett projektarbete på Handels undersökte min grupp hur Polishögskolan lyckats med just detta mångfaldsarbete. Där var det nog ännu tydligare än på Handels. Statistiken var inte lysande men såg ändå på papperet inte alltför dålig ut, men verkligheten var en annan. Anledningen är att definitionen varken kräver att man är första generationens invandrare eller att man har flyttat särskilt långt. Det räcker alltså att mamma har invandrat från Finland för att PHS ska räkna dig som invandrare. Det är också precis så det går till i de flesta fall.
Det här är naturligtvis ett problem. Vad det beror på är svårt att säga. Det är lätt att kritisera skolorna men frågan är om problemet ligger där. Det är nog väldigt få som vill ha det så här, och tittar man till exempel hos PHS så handlar det inte om att invandrare som söker har svårare att komma in, utan om att de inte ens söker. PHS påpekade att invandrare faktiskt brukar klara sig bättre än infödda svenskar, men att det av någon anledning lätt bildas rykten om motsatsen.
Antagningen till Handels ska inte heller kunna diskriminera. Den sker genom VHS och alla tävlar alltså på samma villkor, med betyg och högskoleprov. Dessutom antas några procent på särskilda meriter. Traditionella anledningar brukar vara elitidrott eller företagsamhet, men andra skäl kan också fungera – mitt år antogs till exempel skådespelerskan Ebba Hultkvist. För den drivne invandraren som haft otur med skolan och inte bott tillräckligt länge i Sverige för att få ett bra resultat på högskoleprovet borde det alltså på Handels finnas ytterligare möjligheter att lyckas, enligt artikelförfattarens syn.
Nyheten sedan ett år tillbaka är att det går att söka till Handelshögskolans magisterprogram med en utländsk kandidatexamen. All undervisning sker på engelska. Det har lett till att runt hälften av alla studerande är utlänningar. Dessa är otroligt drivna och många är också inställda på att lära sig svenska. Men då handlar det om folk som har sökt till Handels från sina hemländer och rest till Sverige med ett uppehållstillstånd för studier. De är alltså inte invandrare och skulle inte ens ha varit i Sverige om det inte vore för utbildningen. Första kullen är inte färdiga än; om de stannar efteråt blir de invandrare, men många kommer säkert återvända till sina hemländer.
Ledarskribenten försöker att friskriva sig från ansvar genom att efterfråga just teveprogram. Vad det är för fel på artikelserier kan jag inte förstå. Skulle det bara vara teve som är opinionsbildande? Jag inbillar mig att tidningsredaktionen kan beställa dessa reportage, så om redaktionen ställer sig bakom det som står i ledaren borde detta med lätthet kunna ordnas. Högskolorna ställer säker också upp – det ger dem ju bara extra publicitet.
Det finns flera ordspråk som passar in här, som "Själv är bäste dräng" eller "Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus." Men det kanske är så att det kan vara lättare sagt än gjort att beskriva situationen så att den skapar den bild författaren vill framhäva. Tyvärr leder en artikel som snabbt genomskådas bara till att motståndarsidans argument förtydligas. Det hela riskerar att spela SD i händerna.
DN: Sluta jamsa med (2010-10-17)
torsdag 7 oktober 2010
Feltänkt om kyrkans roll
När biskop Eva Brunne vid riksmötets öppnande hyllade demostrationerna mot Sverigedemokraterna, valde vissa ledamöter från SD att resa sig och lämna kyrkan. Det är helt förståeligt. Jag hade nog gjort samma sak. De övriga partiledarna har uttryckt sig negativt kring det hela och sagt att det var respektlöst av SD. Det är också förståeligt, men bara med tanke på den retorik och den kampanj som under en längre tid har förts mot SD. Kampanjen i sig tycker jag dock är odemokratisk och förkastlig, men det lämnar jag till ett annat blogginlägg.
Brunnes predikan var så klart helt uppåt väggarna. I intervju (SVT Aktuellt, Eva Brunne i Aktuellt: "SD Välkomna i kyrkan", videon tillgänglig t.o.m. 5 okt 2011.) gömmer sig Brunne bakom Bibeln och säger att hon bara framför budskapet från det evangelium hon har att förkunna. Hon låtsas vara oförstående till hur det kunde uppfattas som kritiskt mot SD, eftersom hon själv hade besökt demonstrationerna hon hänvisade till och inte uppfattat något utfall mot SD. Om det här stämmer så måste hon ha varit den enda som var där utan att förstå vilket syftet var, men jag har svårt att tro att en biskop inte kan göra den kopplingen. Brunne kom ganska lätt undan. Hade jag intervjuat så hade jag ställt frågor om ifall det inte fanns något annat hon kunde predika om, än ett ämne som nästan samtliga närvarande med säkerhet skulle uppfatta som ett politiskt angrepp.
Hans Wallmark, ledamot av Kyrkostyrelsen, publicerade under onsdagen en debattartikel i SvD Brännpunkt (Kyrkan behöver de obekväma rösterna). Han försvarar Brunnes predikan med motiveringen att kyrkan måste vara provocerande. Samtidigt kritiserar han SD för att de stormade ut ur kyrkan. Liknande kritik framförs i ledare hos Dagen (Kollisionskurs med kyrkan) samt Expressen (Eric Erfors: SD avslöjar sin omogna).
Här tänker Wallmark fel. Visst behöver vi en kyrka som provocerar samhället. Det finns exempel på hur detta har skett i historien, när kyrkan ensam protesterat mot stora orättvisor. Men ofta gäller det inte den protestantiska kyrkan som i sammanhanget är rätt feg, och framför allt är nyckelordet ensam. Vad ska vi med en kyrka till, som bara basunerar ut samma budskap som politiker och andra krafter i samhället redan ger uttryck för? Var finns det modiga och provocerande i det? Svenska kyrkan har på många ställen i landet på detta sätt helt tappat fotfästet. I desperata försök att behålla medlemmarna vänder man kappan efter vinden så fort det går och försöker gå i täten för de senaste nyckerna i samhället. Men därigenom banar man endast väg för sin egen undergång. Om kyrkan helt har förlorat sin stabilitet i vår snabbt föränderliga värld, och man bara får höra precis samma sak som på teve, vad finns det då för mening med att gå dit? Samma saker kan man ju finna på andra ställen.
Dessa är mina tre åsikter:
DN: SD:s ledamöter lämnade Storkyrkan (2010-10-05)
DN: Biskopen beklagar att SD lämnade Storkykan (sic!) (2010-10-05)
SvD: Partiledare upprörda över SD:s agerande (2010-10-05)
SvD: Åkesson: "Jag ångrar ingenting" (2010-10-05)
SvD: Biskop Eva Brunne: alltid tråkigt när människor lämnar kyrkan (2010-10-05)
SvD: Kyrkan behöver de obekväma rösterna (2010-10-06)
Expressen: SD-anhängare lämnade kyrkan i protest (2010-10-05)
Expressen: Biskop Eva Brunne: Har aldrig varit med om något liknande (2010-10-05)
Expressen: Jimmie Åkesson: "Jag vill be kungen om ursäkt" (2010-10-05)
Expressen: Eric Erfors: SD avslöjar sin omognad (2010-10-06)
Aftonbladet: SD lämnade Storkyrkan – Ber kungen om ursäkt (2010-10-05)
Aftonbladet: Här går SD ut i protest (2010-10-06)
Aftonbladet: "Förlåt, kungen" (2010-10-06)
GP: SD lämnade kyrkan i protest (2010-10-05)
GP: "Uppenbarligen är SD lättprovocerade" (2010-10-05)
GP: Predikan som retade SD (2010-10-06)
Dagen: SD lämnade Storkyrkan i protest (2010-10-05)
Dagen: Biskop Eva Brunnes avslutning – ord för ord (2010-10-05)
Dagen: Jimmie Åkesson: Biskopens tal synnerligen olämpligt (2010-10-05)
Dagen: Niklas Piensoho: De gjorde en generaltabbe (2010-10-06)
Dagen: Kollisionskurs med kyrkan (2010-10-06)
Dagen: SD skämde ut sig, enligt ledarsidor (2010-10-06)
Kyrkans tidning: Sverigedemokrater lämnade Storkyrkan i protest (2010-10-05)
SVT Aktuellt: Eva Brunne i Aktuellt: "SD Välkomna i kyrkan" (2010-10-05, tillgängligt till 2011-10-05)
Uppdatering 2010-10-07, nya länkar:
DN: Lekstuga i lunchkön (2010-10-06)
DN: "Hennes predikan var väldigt bra" (2010-10-07)
SvD: Misstag att utgå från vänsterarrangemang (2010-10-07)
Expressen, Opinionsbloggen: Jesus v. Åkesson: 1-0 (2010-10-05)
Aftonbladet: Omoget, Åkesson (2010-10-06)
Dagen: Wejryd: Kyrkan har ett politiskt ansvar (2010-10-07)
Bloggar
Lizzie's: Bra gjort av SD! (2010-10-06)
Brunnes predikan var så klart helt uppåt väggarna. I intervju (SVT Aktuellt, Eva Brunne i Aktuellt: "SD Välkomna i kyrkan", videon tillgänglig t.o.m. 5 okt 2011.) gömmer sig Brunne bakom Bibeln och säger att hon bara framför budskapet från det evangelium hon har att förkunna. Hon låtsas vara oförstående till hur det kunde uppfattas som kritiskt mot SD, eftersom hon själv hade besökt demonstrationerna hon hänvisade till och inte uppfattat något utfall mot SD. Om det här stämmer så måste hon ha varit den enda som var där utan att förstå vilket syftet var, men jag har svårt att tro att en biskop inte kan göra den kopplingen. Brunne kom ganska lätt undan. Hade jag intervjuat så hade jag ställt frågor om ifall det inte fanns något annat hon kunde predika om, än ett ämne som nästan samtliga närvarande med säkerhet skulle uppfatta som ett politiskt angrepp.
Hans Wallmark, ledamot av Kyrkostyrelsen, publicerade under onsdagen en debattartikel i SvD Brännpunkt (Kyrkan behöver de obekväma rösterna). Han försvarar Brunnes predikan med motiveringen att kyrkan måste vara provocerande. Samtidigt kritiserar han SD för att de stormade ut ur kyrkan. Liknande kritik framförs i ledare hos Dagen (Kollisionskurs med kyrkan) samt Expressen (Eric Erfors: SD avslöjar sin omogna).
Här tänker Wallmark fel. Visst behöver vi en kyrka som provocerar samhället. Det finns exempel på hur detta har skett i historien, när kyrkan ensam protesterat mot stora orättvisor. Men ofta gäller det inte den protestantiska kyrkan som i sammanhanget är rätt feg, och framför allt är nyckelordet ensam. Vad ska vi med en kyrka till, som bara basunerar ut samma budskap som politiker och andra krafter i samhället redan ger uttryck för? Var finns det modiga och provocerande i det? Svenska kyrkan har på många ställen i landet på detta sätt helt tappat fotfästet. I desperata försök att behålla medlemmarna vänder man kappan efter vinden så fort det går och försöker gå i täten för de senaste nyckerna i samhället. Men därigenom banar man endast väg för sin egen undergång. Om kyrkan helt har förlorat sin stabilitet i vår snabbt föränderliga värld, och man bara får höra precis samma sak som på teve, vad finns det då för mening med att gå dit? Samma saker kan man ju finna på andra ställen.
Dessa är mina tre åsikter:
- Brunne (och många andra) försöker få debatten att handla om människors lika värde. Det är, som jag ser det, ohederligt eftersom jag aldrig hört SD säga att de har någon annan uppfattning. Det går heller inte att läsa på deras hemsida. SD är däremot öppna med att de vill införa restriktioner i invandringspolitiken. Det kan man naturligtvis anse vad man vill om, men det finns faktiskt ingen otvivelaktig koppling mellan dessa frågor. Man kan vara för ett lika värde men emot invandring, eller emot ett lika värde men för invandring (ett extremt exempel är importen av svarta slavar till bomullsplantagen i Amerikas sydstater).
När Jesus i Joh 4:1–26 (Johannesevangeliets fjärde kapitel, vers 1–26) pratade med den samariska kvinnan vid Sykars brunn visade han på människors lika värde, eftersom judarna inte ville ha med samarierna att göra. Han säger också i Matt 18:10–14 (Matteusevangeliet) att man inte ska se ner på andra. Men han avfärdar också en kvinna ganska bryskt i Matt 15:21–28 samt Mark 7:24–30 (Markusevangeliet) eftersom hon är av fel härkomst (men för den som undrar fick historien ett lyckligt slut). Det viktiga här är att Jesus hade skäl att göra det, utan att för den skull se ner på kvinnan. - Det är inte provocerande att i ett mantra repetera samma sak som man hör alla andra ropa. Inte ens att hänvisa till vad Bibeln säger räcker i det här läget, eftersom man måste se till helheten. Extremism är farligt i många avseenden.
När det gäller att ansluta sig till pöbeln finns det ett ofta citerat bibelställe i Joh 8:1–11. Samhället ville döda en kvinna som anklagades för brott. Jesus valde att ställa sig på den anklagades sida. Han sa åt folket att den som är utan synd hade rätt att kasta den först stenen. Alla insåg att de inte var så mycket bättre själva och gick därför iväg en efter en, tills Jesus var ensam kvar med kvinnan. Har Brunne glömt det, måntro? - När Wallmark och andra kritiserar Sverigedemokraterna för att det är respektlöst att resa sig och gå ut så gör man det med en inställning som tyvärr fått råda under många hundra år, nämligen att människorna är till för kyrkan, snarare än att kyrkan är till för människorna. Det ironiska i det hela är att Wallmark argumenterar på samma sätt som jag, men för den totala motsatsen. Han säger att SD föredrar "det teatrala /.../ framför det innehållsliga." Men det är ju precis det man gör ifall man låter folk få säga vad de vill bara för att de står i predikstolen. För Wallmark är det innehållsligt när man sitter still och lyssnar, oavsett vilka orättvisor som framförs, bara för att "det är så man brukar göra i kyrkan." Jag tycker tvärtom att det är den värsta sortens hyckleri och teater.
I Matt 21:12–17, Mark 11:15–19, Luk 19:45–48 (Lukasevangeliet) berättas det om hur Jesus ställde till en scen i synagogan, när han välte omkull bord och kastade ut folk som idkade handel där. Så hade ingen gjort förut, vilket gjorde att han fick översteprästerna emot sig. Däremot var det naturligtvis helt rätt gjort av honom. Likheterna med det som händer i dag är ganska talande. Kyrkan har förlorat sin kurs, och när någon visar det öppet får man på en gång etablissemanget emot sig.
DN: SD:s ledamöter lämnade Storkyrkan (2010-10-05)
DN: Biskopen beklagar att SD lämnade Storkykan (sic!) (2010-10-05)
SvD: Partiledare upprörda över SD:s agerande (2010-10-05)
SvD: Åkesson: "Jag ångrar ingenting" (2010-10-05)
SvD: Biskop Eva Brunne: alltid tråkigt när människor lämnar kyrkan (2010-10-05)
SvD: Kyrkan behöver de obekväma rösterna (2010-10-06)
Expressen: SD-anhängare lämnade kyrkan i protest (2010-10-05)
Expressen: Biskop Eva Brunne: Har aldrig varit med om något liknande (2010-10-05)
Expressen: Jimmie Åkesson: "Jag vill be kungen om ursäkt" (2010-10-05)
Expressen: Eric Erfors: SD avslöjar sin omognad (2010-10-06)
Aftonbladet: SD lämnade Storkyrkan – Ber kungen om ursäkt (2010-10-05)
Aftonbladet: Här går SD ut i protest (2010-10-06)
Aftonbladet: "Förlåt, kungen" (2010-10-06)
GP: SD lämnade kyrkan i protest (2010-10-05)
GP: "Uppenbarligen är SD lättprovocerade" (2010-10-05)
GP: Predikan som retade SD (2010-10-06)
Dagen: SD lämnade Storkyrkan i protest (2010-10-05)
Dagen: Biskop Eva Brunnes avslutning – ord för ord (2010-10-05)
Dagen: Jimmie Åkesson: Biskopens tal synnerligen olämpligt (2010-10-05)
Dagen: Niklas Piensoho: De gjorde en generaltabbe (2010-10-06)
Dagen: Kollisionskurs med kyrkan (2010-10-06)
Dagen: SD skämde ut sig, enligt ledarsidor (2010-10-06)
Kyrkans tidning: Sverigedemokrater lämnade Storkyrkan i protest (2010-10-05)
SVT Aktuellt: Eva Brunne i Aktuellt: "SD Välkomna i kyrkan" (2010-10-05, tillgängligt till 2011-10-05)
Uppdatering 2010-10-07, nya länkar:
DN: Lekstuga i lunchkön (2010-10-06)
DN: "Hennes predikan var väldigt bra" (2010-10-07)
SvD: Misstag att utgå från vänsterarrangemang (2010-10-07)
Expressen, Opinionsbloggen: Jesus v. Åkesson: 1-0 (2010-10-05)
Aftonbladet: Omoget, Åkesson (2010-10-06)
Dagen: Wejryd: Kyrkan har ett politiskt ansvar (2010-10-07)
Bloggar
Lizzie's: Bra gjort av SD! (2010-10-06)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)