DN påverkar opinionen med sin webbfråga

DN har i flera artiklar (se länksamlingen nedan) skrivit om de nya reglerna för antagning till högskolan. Huruvida reglerna är diskriminerande eller inte, vem som borde få ha företräde till högskolan, hur man ska bedöma meriter för utländska studenter samt hur man ska se på deras rätt att studera i Sverige förtjänar många blogginlägg, men just nu ska jag fokusera på något mycket enklare, nämligen den webbfråga (omröstning) DN i skrivande stund kör på sin förstasida.

Frågan lyder "Borde antagningssystemet göras om för att underlätta för äldre sökande?" När jag skriver detta har 16 597 personer röstat. 12 615 av dessa (76 %) har röstat Ja och 3 982 (24 %) har röstat Nej.

Jag tillhör den minoritet som röstat Nej i denna undersökning. Det är lätt att se till ordalydelsen när man röstar, men jag försöker rösta efter konsekvenserna istället. Jag misstänker dock att majoriteten inte tänker på det här sättet. Det är klart att det är lätt att känna sympati för äldre och tycka att man alltid ska göra vad man kan för att underlätta för andra. Man kan helt enkelt inte "tacka nej" till sådana ord. Det skulle kännas fult och kanske till och med ohederligt. Men det man glömmer är att om ingenting annat ändras så finns det fortfarande lika många platser på högskolan. Det går inte att underlätta för någon utan att försvåra för någon annan. Om DN istället hade frågat "Borde antagningssystemet göras om för att försvåra för unga som kommer direkt från gymnasiet?" så är jag övertygad om att en minst lika överväldigande majoritet hade röstat Nej istället, trots att det egentligen är olika sidor av samma mynt.

Jag förstår sällan poängen med dessa omröstningar. Tidningarna brukar inte referera till omröstningarna i andra artiklar, och de är noga med att påpeka att resultatet är okontrollerat. Vem drar då nytta av dem? Ett svar skulle kunna vara att läsaren känner sig smickrad av att bli tillfrågad, vilket ökar intresset för och trafiken till sidan. En mer skrämmande tanke är att tekniken med webbfrågor kan utgöra ett sätt att öka genomslagskraften för budskapet i artikeln. Det går ofta lätt att avfärda åsikterna hos en enskild journalist, men ser man att allmänheten håller med om argumenten så blir "grupptrycket" stort och det kan vara svårt att stå emot.

Vi kanske tror att vi har uppnått ett informationssamhälle där objektiva sanningar förmedlas eftersom alla kan komma till tals. Då finns risken att man slappnar av och inte märker den påverkan man kan utsättas för. Det låter som en kliché, men behovet av självständigt och kritiskt tänkande, samt att försöka att förstå konsekvenserna och inte bara ordalydelserna, kanske aldrig har varit större än det är i vår interaktiva värld.

DN: "Problemen blev större än vad vi trodde"
DN: Regeringens svar: Du har haft din chans
DN: Missgynnade studenter inget för DO
DN: Nya regler gör betyg värdelösa
DN: Nordisk ilska över svenska antagningsregler