Ett par journalister har skrivit en artikel hos SvD (Vatikanen skakas av ny skandal) där de förklarar att Katolska kyrkan jämställer prästvigning av kvinnor med sexuella övergrepp på barn. Anledningen är att de interna reglerna för sexuella övergrepp presenterades samtidigt som ett påpekande om att prästvigning av kvinnor är ett brott mot tron.
Det hela är ganska osakligt. Journalisterna argumenterar utifrån ett juridiskt perspektiv, när de redan själva har citerat just det där om att det är ett brott mot tron. Tre av de fyra intervjuade personerna har ingenting att göra med Katolska kyrkan. En är från Svenska kyrkan, som inte alls borde klistra sina värderingar på det samfund den bröt sig loss från under tidigt 1500-tal. Två av de andra tillhör Katolsk vision, som biskop Anders Arborelius i ett pressmeddelande för mindre än ett år sedan klargjorde inte delar Katolska kyrkans åsikter och egentligen inte kan kalla sig katolsk.
Naturligtvis är det ett fruktansvärt brott med sexuella övergrepp, men det ändrar inte det faktum att ett religiöst samfund kan ha regler som är desto viktigare för att definiera sig som samfund. Det handlar inte om denna världen, där vi lever i en handfull år, utan om hur vi ska tillbringa evigheten, vilket alltså är en viktigare fråga. Svenska kyrkan vänder ständigt kappan efter vinden för att locka besökare och ibland handlar mer om österländsk livsåskådning och new age än om kristendom, men det behöver inte betyda att man kan förvänta sig att inte andra samfund vågar stå fast i sin övertygelse.
Artikeln publicerades samtidigt som en debattartikel av Charlotte Thérèse Björnström (SvD, Kvinnliga präster kan vara del av lösningen på pedofilproblemet). Tvärtemot vad titeln antyder, så hittar jag inga argument för varför kvinnliga präster skulle innebära en del av en lösning (utom möjligtvis en antydan i slutet om att kvinnor skulle vara bättre lämpade än män). Istället tar den upp väsentligen samma fråga som den andra artikeln, nämligen att det är fruktansvärt att publicera dessa två ovannämnda anvisningar samtidigt. Hon nämner att en lista av kvinnliga diakoner presenterades för påven den 8 juni i år. Sedan refererar hon till dessa som präster. Men i den tidiga kyrkan var en diakon en medhjälpare till biskopen, med ansvar för praktiska uppgifter.
Det hela handlar i första hand om ett citat från 1 Tim 3:2 (det vill säga Första Timotheosbrevet, kapitel 3, vers 2), där det står "En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare." (Svenska Folkbibeln) Den som nu springer och hämtar sin Bibel 2000 kommer upptäcka att det står "Därför måste församlingsledaren vara höjd över allt klander, gift bara en gång, nykter, behärskad, anständig, gästfri och en god lärare", men detta är tillrättalagt och följer inte originaltexten. Ordet präst finns inte med, men en präst har ju till uppgift att vara församlingsföreståndare. Man kan lösa det här på olika sätt. Pingstkyrkan väljer till exempel att ha kvinnliga pastorer, så länge det inte är församlingens ledare. Men olika människor tolkar det på olika sätt. När det gäller Katolska kyrkan så finns även ett mått av tradition med.
Jag kan för övrigt varmt rekommendera ett blogginlägg hos Katolsk observatör som avhandlar artiklarna.
Men oavsett vad man säger om vilka regler Katolska kyrkan sätter upp, kan man konstatera att SvD inte beskriver dem sakligt. Dels med tanke på vilka som fick uttala sig, och dels själva titeln på artikeln: Vatikanen skakas av ny skandal. Jag är tveksam till om ens Svenska kyrkan eller Katolsk vision tycker att det är en "skandal" att Katolska kyrkan bevarar sina traditioner. Och på vilket sätt "Vatikanen skakas" av detta förklarades aldrig i artikeln.
SvD: Vatikanen skakas av ny skandal
SvD: Kvinnliga präster kan vara del av lösningen på pedofilproblemet
Dagen: "Kvinnliga präster lösning på Katolska kyrkans pedofilproblem"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar