Fackförbundens oligarki

I tidningarna kan man i dag läsa att Linda Bengtzing inte fick uppträda för LO eftersom hon en annan dag är inbokad av Centerpartiet. Detta rapporterar flera tidningar i dag, och därtill har hon skrivit en debattartikel i Expressen (Linda Bengtzing: Diskriminering är inte okej, Wanja). Att krockande politiska intressen innebär hinder för engagemang i facket är ingen nyhet.

Särskilt illa tycker facket om Sverigedemokraterna. Fallen är inga engångsföreteelser utan trenderna kan ses över tiden. SVT rapporterade 2006 om en yrkesförare som blev utesluten ur Transportarbetareförbundet (Sverigedemokratisk yrkesförare utesluten ur facket). I sanningens namn är det inte heller specifikt för LO. Akademikerförbundet SSR uteslöt samma år en sverigedemokratisk medlem enligt Sydsvenskan (Ännu en sd-medlem slängs ut ur facket), som i samma artikel nämner en renhållningsarbetare som 2005 blev utslängd ur Transport. Enligt ett blogginlägg 2007 av Daniel Alsén ville 49 procent av medlemmarna i IF Metall utesluta sverigedemokrater, trots att partiet har ett stort stöd bland unga industriarbetare. Den sverigedemokratiska Isabellas blogg har intressanta reflektioner kring det här, framför allt när det gäller främlingsfientlighet inom de etablerade partierna.

Det är alltså ingen nyhet att facket tycker illa om Sverigedemokraterna. Men vi får inte glömma att samma typ av uteslutning även gäller andra partitillhörigheter. Kristdemokraten Sakarias Winberg hade 2005 fått jobb på LO, men sparkades efter fyra dagar då hans partisympatier blev kända (Aftonbladet, Hade fel partifärg - sparkad av facket). Göran Hägglund skrev då ett öppet brev till Wanja Lundby-Wedin och Winberg fick 30 000 kronor i ersättning. Men det här är inga isolerade händelser och för den som orkar googla en stund går det lätt att hitta fler exempel. Fast facket gör heller ingen hemlighet av det här. Tommy Olsson bloggade tidigare i år om varför man inte har något i facket att göra om man inte röstar på Socialdemokraterna.

I just Linda Bengtzings fall kan detta tyckas ganska fånigt (framför allt som hennes turné med Centerpartiet varit omtalad i tidningarna sedan i juni). Jag håller med henne i hennes argumentation att hon framför allt är artist. I de flesta fall brukar vi i Sverige, med några undantag som är hyfsat enkla att räkna upp, inte se artister som socialdemokratiska artister, miljöpartistiska artister, moderata artister och så vidare. De är helt enkelt artister, för hela svenska folket. Men jag klandrar inte facket konkret för just det här. Det här är en del av deras linje och folk borde för länge sedan ha slutat uppröras över att facket, och då framför allt LO, har såpass starka politiska kopplingar att man inte accepterar oliktänkande.

Man kan ha vilka åsikter man vill om facket. Om de vill sitta och gotta sig åt att alla i deras omgivning tycker exakt likadant, klappa varandra på ryggen och undvika debatter som kanske skulle kunna leda till att utveckla åsikter, stärka argument och förbättra situationen för deras medlemmar, så borde de väl i princip få göra det. SAC Syndikalisterna bildades av en utbrytargrupp inom LO. På samma sätt kan man kanske förvänta sig att arbetare med andra politiska uppfattningar kan bilda egna fackförbund där de kan känna sig välkomna. Att fackförbunden förlorar möjligheten att med en röst hävda sin rätt spelar ju ingen roll så länge man aldrig upphör att tjäna Partiet. Allt eller inget.

Men jag kan ändå inte låta bli att undra ifall en intern kris har manat fram dessa hårda tag. SvD skrev 2006 en artikel (Arbetarklassens hjältar?) om att 27 procent av LO-medlemmarna skulle rösta borgerligt. Kanske sätter facket på detta sätt ner foten? Ska man vara med och få sin trygghet garanterad, då ska man också rätta sig i ledet och rösta socialdemokratiskt. Går inte medlemmarna med på det, ja, då väljer man hellre att krympa organisationen men arbeta mot samma mål som tidigare.

Sverige är kanske en ny framtid till mötes. Svenskarna är i dag högutbildade och har möjligtvis kommit ur hjulspåren att rösta på Socialdemokraterna bara för att far och farfar gjorde det. Med dagens utbildningsnivå följer även förmågan att tänka fritt och fundera över nationalekonomiska samband. Dagens svenskar ser kanske att arbeten inte kan skapas av att politikerna slår ett slag med sitt trollspö. Istället krävs det en politik som gynnar företagen, för det är där arbetstillfällena skapas. Så fort en arbetsgivare ser att en nyanställd skulle kunna generera en större intäkt än kostnaderna för lön, arbetsgivaravgifter, administration med mera, så kommer han/hon att anställa. Så enkelt är det. Kan vi förbättra vinsten så nyanställer vi. Men leder det till en förlust får vi betala ur egen ficka, och i värsta fall går företaget i konkurs så att alla förlorar sin anställning. Det krävs alltså en politik som förenklar denna typ av beslut för företag, men dit är vi kanske på väg. Opinionssiffrorna pekar nu på att Alliansen ligger bra till (DN, Alliansen leder i samtliga mätningar). Om de borgerliga vinner så blir det första gången sedan 70-talet som de vinner två val i följd.

Detta för mig till min poäng. Om vi har kommit till en punkt där svenskarna håller på att väga över mer mot en borgerlig regering, även bland arbetarna, så innebär det att en krympande LO-organisation kommer att förfoga över samma makt. Facket påverkar nämligen även de oorganiserade arbetarnas villkor. Visst skulle ett moderat fackförbund kunna bildas, men det kan lätt inses att det aldrig skulle nå samma makt som LO har i dag. Resultatet blir alltså att en minoritet kommer att bestämma över en majoritet. Fackförbunden kan alltså tänkas bli 2000-talets "adel", och den stora massan har då ingenting att säga till om med mindre än att de "konverterar" till socialdemokratin.

Det är alltså inte fackförbunden i sig som agerar fel. Däremot kanske vi borde fundera över varför vi låter odemokratiska organisationer styra och ställa på jobbet. Har vi möjligtvis låtit fackförbunden få för stor makt i vår vardag och i våra liv?

Expressen (även videoklipp): Linda Bengtzing leder allsång åt Centerpartiet (2010-06-21)
Aftonbladet: Bengtzing på turné med Maud Olofsson (2010-06-21)

Expressen: Linda Bengtzing: Diskriminering är inte okej, Wanja (2010-08-17)
SvD: Linda Bengtzing stoppades av LO (2010-08-18)
GP: Linda Bengtzing stoppades av LO (2010-08-18)
Metro: Linda Bengtzing stoppades av LO (2010-08-18)